Arkiv | mars, 2009

Lite övning i stenfattning

29 Mar

Före sambon blev sjuk hade jag börjat på en ring med raeistutus. När jag kom tillbaka efter två veckor skulle jag göra den klart, men det kändes som flera år sedan jag hade lärt mig fattningen. Jag älskar den här fattningen ch enkla stilrena ringar. Vill göra massor mer så att jag skulle bli bättre och bättre på tekniken.

Vattenfall

925-silver och tre 2 mm:s zirkoner.

Emaljering

25 Mar

Nu har jag varit snart 1½ vecka tillbaka i skolan. Sambon kom hem förra måndagen och sakta men säkert blir han starkare för varje dag. Sjukledigt har han ännu en lång tid framöver. Själv tycker jag det känns bra att vara tillbaka i skolan och sysslesätta mig. Vi håller på med emaljering och gravering. Graveringskursen blev lite på hälft för mig i och med sjukdomsfallet, men jag har jobbat i det jag missade. Gravering är otroligt roligt, men svårt. Kursen har gett mig en ny respekt för allt handgraverat. Emaljering är också roligt, men även det svårt.Det som kan verka lätt, kan lika lätt bli svårt. Färgerna beter sig inte alltid som man vill och slutresultatet kan bli något helt annat än man planerat. Hittills har jag bara gjort provbitar, men nu ska en smyckesserie också planeras. Jag har två valmöjligheter, manschettknappar som går att mix and match eller en serie hängsmycken. Får se vad det blir. Här kommer i alla fall smakprov på några provbitar.

1 UP

Provbit på cellemalj. Egentligen visste jag inte alls vad jag skulle göra så en klasskamrat gjorde en deal med mig, jag gör en svamp åt henne och hon gör ett emaljerat smycket åt mig som jag beställt av henne tidigare. Svamp blev det och i färger som passar hennes personlighet 🙂

En anna övning vi hade var att göra egna punslar och stämpla mönster som sedan skulle emaljeras. Jag valde att tillika testa hur en manschettknappsmekanism tålde värmen i ugnen.

Waves

Liten paus

11 Mar

Som ni kanske har märkt har det stått rätt så still på den här bloggen en tid nu. Det har rätt så långt berott på att min sambo hamnade in på sjukhuset den 27.2  p.g.a. akut lunginflammation, blodförgiftning och inflammerad hjärmuskel. Han mår nu bättre, men kommer inte få komma hem förrän nästa vecka. Själv har jag bott i Åbo under tiden för att kunna besöka honom varje dag. Skolan har varit på paus och resten av livet med. Nu börjar allt ljusna och snart ska det väl dyka upp smycken igen här på bloggen.  Under tiden får ni nöja er med ett gammalt foto som får åtminstone mig att längta till våren.